Vem ggjorde slut på häxproceserna

Hur många dog i häxprocesserna i sverige

Guillou framför också egna resonemang men det är ändå tydligt att skilja på vad som är fakta och vad som är egna tankar. Källorna är tydligt redovisade på sista sidan och där får vi reda på att han bland annat använt sig av Bengt Ankarloo och Per Anders Fogelström vars böcker jag också använt mig av som källor. Det skulle även kunna vara negativt att han själv är delägare i Piratförlaget eftersom han då möjligtvis har lättare att få sina böcker publicerade.

Det är spännande att få mer bakgrund till dagens häxkultur genom att se den i ett historiskt perspektiv. I boken finns det ett kapitel som handlar om häxorna i Katarina, vilket är det kapitel som varit relevant under mitt arbetes gång. Däremot beskrivs frekvent olika aktörers livshistorier med många namn vilket tyder på en idealitstisk historiesyn och fokus på aktörsperspektivet.

Dessvärre gjorde sidbegränsningen att mycket fick utelämnas och uppsatsen är istället mer översiktlig och går inte in på olika aktörers liv så mycket som jag kanske hade velat. Häxornas försvarare är hur som helst ett historiskt reportage som behandlar de häxprocesser som skett i Sverige och andra närliggande europeiska länder. Nästa steg är att ta reda på vad som definierade en häxa.

Källan är alltså beroende av många andra källor eftersom den är skriven så många år efter att häxprocesserna skedde, vilket är ett tecken på beroendekriteriet. De andra källorna, Ankarloo och Henningsens Häxornas Europa samt Linnells Stockholms spökhus har jag alltså inte använt lika mycket men de har varit användbara för någon enstaka fakta.

Försökte själva att tyda några av dessa dokument men dessvärre gjorde språket och skrivstilen det väldigt svårt att tyda vad det stod. Faktan är alltså sanningsenlig men resonemangen som finns kring dem får en själv att tänka i hans tankebanor. Före vidare efterforskningar är mina hypoteser om hur det började och slutade icke existerande eftersom jag inte har några förkunskaper om ämnet. En hypotes är att de som blev dömda för häxeri oftast var kvinnor ur de lägre samhällsklasserna.

Samtliga källor har använt sig av dokument som innehåller anteckningar från de förhör och rättegångar som skedde i samband med häxprocesserna, vilket är bra enligt tidskriteriet. Frågeställningen jag valt att lägga mest vikt vid är när och hur började samt slutade häxprocesserna i Stockholm? Denna uppsats kommer att avhandla de häxprocesser som skedde i talets Sverige med fokus på dem som försiggick i Stockholmsområdet.

Därför skulle man kunna påstå att källan är tendentiös. Per Anders Fogelström var en författare, journalist och samhällsdebattör. Dessvärre finns det inte någon referenslista i boken vilket klart försämrar dess pålitlighet, vilket är dåligt enligt dåligt enlig både beroende- och äkthetskriterierna.

Häxprocesser

Den här boken är skriven av Jan Guillou som kanske främst är känd för sina skönlitterära verk. Skulle vilja påstå att texten inte är vidare tendentiös. Det var därför bättre att överlåta den uppgift till de historiker som redan ägnat mycket tid på att översätta dessa dokument.

Det finns en länk längst ned på sidan. Har däremot vågat tyda ett citat ur Bibeln eftersom kristendomen var så pass viktig för talets stockholmare som den var. Delar av detta kapitel återkommer i flera andra böcker jag tittat i. Syftet är att få en bättre uppfattning av vad en häxa var och hur häxprocesserna kunde ske.

Häxornas Europa är en kollaborativt skriven bok av den svenska historikern och professorn Bengt Ankarloo och den danske folkloristen Gusav Henningsen. Tiden är alltså inte till böckernas fördel. Uppsatsen hade troligen varit lite mer spännande om det hade funnits utrymme att inkludera hela händelseförlopp och olika kvinnors missöden.

Min undersökning börjar med att jag går till Stadsbiblioteket och Norra Reals bibliotek för att samla material. Detta reportage är alltså menat att vara mer lättläst och översiktligt än exempelvis Ankarloos forskning. Var det tvunget att vara en kvinna eller kunde också en man bli dömd för trollkonster?

Hexmasters Faktoider: Häxprocesserna

Ämnet känns intressant då det är populärt med häxor och trollkonst i vår nutida media, till exempel J. Rowlings succéserie Harry Potter. Guillou skriver i efterordet att han inte bidragit särskilt mycket till kunskapsbilden om talet utan snarare vill översätta den akademiska forskning som finns till journalistik. Tror detta eftersom det var de som blev behandlade sämst under talet, kanske häxdomarna var ett sätt för de rika männen att bevara den patriarkala samhällsstrukturen och därmed sin makt.

De fyra böcker jag använt mig av är alla skrivna ungefär år efter att häxprocesserna skedde. Nästan alla källor som jag använt mig av är dessvärre tidskritiskt dåliga. Den känns grundläggande för att lägga ett tidsperspektiv och få lite mer förståelse för hur lång tid det rör sig om. Linnéa Peterson vann med uppsatsen "Häxprocesserna i slutet av talets Stockholm" andra pris i Samfundet S:t Eriks uppsatstävling för gymnasieelever Du kan läsa mer om tävlingen på Samfundet S:t Eriks hemsida.