Hur byter man benmärg

Alla tre kan bero bl. Efter ingreppet täcks punktionsstället med en kompress. Under bröstbenet finns vitala organ som inte får skadas och därför har punktionsnålen en stoppanordning som hindrar den från att gå för långt in. Vid en cristapunktion tas aspiratet från höftbenskammen på ryggsidan och patienten ligger på mage eller på sidan med benen uppdragna.

Benmärgspunktioner görs också om man misstänker att en cancer som man vet att patienten har har spritt sig till benmärgen. Detta sker genom undersökning av de vita blodkropparnas ytegenskaper med hjälp av flödescytometri. Blodkropparna röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar bildas i benmärg inne i skelettet. Man kan också processa benmärgspunktatets vita blodkroppar för att utreda om det finns alltför mycket av en och samma celltyp cellklon.

Punktionsstället kan vara ömt några dagar efter att provet tagits och ibland kan ett blåmärke uppträda. Läkaren kan besluta om benmärgspunktion om man inte hittar någon klar orsak till att patienten har för lågt hemoglobinvärde anemi , för högt hemoglobinvärde erytrocytos , för få blodplättar trombocytopeni , för många blodplättar trombocytos för få vita blodkroppar leukocytopeni eller för många vita blodkroppar leukocytos.

Förutom ett aspirat med en aspirationsnål tar man då också en benmärgsbiopsi med en biopsinål som är lite tjockare än aspirationsnålen. Benmärgsprov tas för att utreda orsaken till avvikande blodvärden och för att diagnostisera eller utesluta blodcancer och andra blodsjukdomar. I brådskande fall, t. Efter att punktionsstället har desinficerats bedövar läkaren huden och benhinnan med lokalbedövning.

Ibland sprider sig lymfom i benmärgen och detta utreds med benmärgspunktion. Vanligtvis tar det från några dagar till ett par veckor innan laboratoriehematologen har undersökt provet och patienten får resultatet från benmärgspunktionen. På vuxna människor tas benmärgsprovet från bröstbenet lat. När bedövningen efter minst fem minuter har verkat desinficerar läkaren huden på nytt och för sedan in punktionsnålen. Benmärgspunktion görs om man misstänker en störning i benmärgens produktion av blodkroppar.

Vid misstanke om elakartade blodsjukdomar, som leukemi eller myelom, tas alltid ett benmärgsprov, men benmärgsprov kan också behövas för att utreda andra, mindre allvarliga blodsjukdomar, som anemi. Om cytostatika påverkar benmärgen alltför kraftigt, påverkas blodvärdena och en benmärgspunktion berättar om hur svår påverkan det gäller och när man kan förvänta sig att blodbildningen i benmärgen återhämtar sig.

Stamcellstransplantation barn

Benmärgspunktion behövs också ibland för utredning av hög sänka , särskilt om man misstänker myelom. Hos vuxna tas provet från bröstbenet eller höftbenskammen. Hos äldre barn och vuxna finns röd, blodbildande benmärg framför allt i bålens ben bröstbenet, revbenen, ryggraden och höftbenet.

Punktatet kan processas för undersökning av de blodbildande cellernas kromosomuppsättning karyotyp , vilket är viktigt då man vill bedöma hur elakartad eller godartad patientens leukemi eller leukemiliknande tillstånd är. Om patienten står på cytostatikabehandling och blodvärdena påverkas av medicinen visar ett benmärgsprov hur det står till med produktionen av blodkroppar.

Hur blir man en egentligen en benmärgsdonator? - Steg för Hälsa

Ibland räcker det inte med de celler som fås i ett aspirat, utan man behöver kunna undersöka en större bit av benmärgen. En benmärgspunktion kan också behövas för att utreda orsaken till förstorade lymfknutor , förstorad mjälte eller förstorad lever.

Benmärgsbiopsier behövs också om man inte lyckas få ett aspirat. Ifall detta inte lyckas eller ifall man behöver studera en större bit av benmärgen tas istället en biopsi , dvs. Värken kan lindras med vanliga värkmedicine r, t. På barn under ett-två år kan provet också tas från skenbenet. Vid en sternalpunktion punktion av bröstbenet ligger patienten på rygg. Då benmärgen sugs upp uppstår ett undertryck som ofta förorsakar en ilande smärta.

Benmärgsprov

Vid en benmärgspunktion aspireras sugs ett aspirat, dvs. När vi är små finns blodbildande benmärg i många av kroppens ben. Smärtan håller inte i sig mer än några sekunder. Nålen förs ca en halv centimeter in i benet, in i märghålan, därifrån en liten mängd benmärg sugs upp i en spruta. När vi blir äldre slutar de rörformiga benen i armar och ben att producera blodkroppar.

Kompressen ska sitta kvar till nästa dag och under den tiden ska patienten undvika att duscha eller gå i bastu. Benmärgspunktatet används inte endast för att i mikroskop undersöka produktionen av blodkroppar.