Finns det medicin mot pest

Det är så många som fyra av tio, och de dog på bara några få år. För länge sen, när vi människor levde som jägare och samlare, utan fasta bo platser, var det inte så lätt för smittor att sprida sig. Djurens sjukdomar hade vi inget försvar mot, så många av dem blev mycket allvarligare när de flyttade över till människan.

Pestdoktorernas näbbliknande mask var fylld med örter och kryddor som skulle filtrera bort sjukdomen. Överallt ligger uppsvällda lik, med kropparna täckta av blåsvarta fläckar eller stora varfyllda bölder. Denna fasansfulla sjukdom är troligen den största enskilda katastrof som människorna någonsin drabbats av. När pestsmittan började spridas till Europa på ­talet hade sjukdomen redan funnits länge i Asien.

Där bar gnagare som råttor och sorkar på pestbakterien.

När sedan de stora civilisationerna växte fram några tusen år före Kristus och det samlades allt fler människor på samma plats, kunde de smittsamma sjukdomarna växa till farsoter. Men när vi slog oss ner och blev bönder i stället, förändrades vårt sätt att leva på flera sätt. I den miljön trivs även råttor, löss, loppor och flugor, som lätt kan sprida smitta från djur till människa.

När inspektörerna kliver ombord möts de av en fruktansvärd syn. Det var det som hände på ­-talet, när Gyllene horden härjade på Asiens slätter.

Blodpest

Det flyter fram och tillbaka på vågorna utan mål, ingen verkar stå vid rodret. Från att ha rört oss fritt i naturen trängde vi ihop oss inomhus där vi bodde tätt inpå varan­dra och våra djur. De plundrade och brände ner grannländernas byar och städer för att tvinga till sig deras rikedomar. Då stannar smittan inte inom ett lands gränser utan sveper över flera länder, konti­nenter — ja, ibland över hela världen.

Genom historien har pest varit män­sklighetens största fiende. Det gjorde vattnet till ännu en smittkälla. Ibland sprider de sig inom ett ganska litet område där väldigt många blir smittade, men vissa epidemier blossar upp och blir till pandemier. Det är pesten som med det ödesdigra skeppet har kommit till Norden. Men längs vägarna färdades inte bara handelsmän och resenärer utan även sjukdomar. Men det är något konstigt med skeppet.

Stanken är fruktansvärd. Det är sensommar år På havet utanför staden Bergen på Norges västkust syns ett tyskt handelsfartyg.

Finns det medicin mot pesten?

Alla i besättningen är döda. Varorna är ju oskadda och det finns väl inget skäl att inte använda dem? Den värsta farsoten i mänsklighetens historia drar in med våldsam kraft, först över Norge och året därpå även över Sverige och Danmark. När sedan skepp från Europa långt senare kunde nå de mest avlägsna hörn av världen, hade vi skapat de perfekta förutsättningarna för världsomspän­nande pandemier.

Om man räknar ihop alla gånger sjukdomen drabbat oss har fler människor dött i pest än sammanlagt i alla världens krig. Ett modernare namn är epidemi. Trots den fasansfulla upptäckten tar man snabbt iland fartygets last och fördelar den bland stadens handelsmän. Sjukdomen som dödat fartygets besättning sprids nu till handelsmännen, och snart får den fäste bland människorna i staden.

Ibland smittades en män­niska, och då bröt en pestepidemi ut. En farsot är en smittsam sjukdom som sprider sig från människa till människa. Några hamnarbetare ger sig ut i ett bärgningsfartyg för att möta det vilsna skeppet och bogsera in det till kajen. Man trodde pesten smittade genom dålig luft och stanken från de döda kropparna. Men med varorna förs också smittan i land.

De dödas ansikten är förvridna i skräck och smärta, deras tungor är svarta och det finns blod överallt. Männi­skorna flyttade ihop i städer och byggde långa vägar för att binda ihop dem. Gyllene horden kallades en stor armé som var känd för sin grymhet. Det är svårt att veta exakt, men under utbrottet på ­talet dog antagligen hela 40 procent av alla människor som då levde i Europa. Och eftersom man inte visste något om bakterier var man inte så noga med att vattnet skulle vara rent, utan hämtade det ofta i samma bäck eller sjö där man tvättade och tömde sitt avfall.