Vilka fördelar har distansundervisning

Läraren kan då se samtligas svar och eventuellt visa dem gemensamt, om de är anonyma, genom att dela skärmen. Genom att använda sig av samarbetsytor kan man få en bild av om eleverna hänger med i undervisningen. Detta beror givetvis på i vilket sammanhang grupparbetet sker, men grundförutsättningen för ett gott samarbete är tillit i gruppen, menar Wildflower.

Dessutom är det inte så lätt för läraren att upptäcka om alla har förstått när eleverna arbetar med sina uppgifter online eftersom läraren bara kan interagera med en grupp i taget. Läraren kan då få en snabb överblick över om det finns till exempel missuppfattningar och kan då ge lämplig feedback till hela klassen. Genom att läraren besöker gruppen ofta skapas en tillitsfull relation mellan lärare och elever, det visar att läraren finns tillgänglig.

Distansundervisning kräver tillit och struktur

Forskarna Peacock och Cowan visar i sin studie att det är viktigt att elever som undervisas på distans känner en känsla av tillhörighet, det vill säga att de inkluderas och känner sig som en viktig del av klassen och vad som händer i den. En stor utmaning för lärare är att anpassa de metoder som används för aktivt lärande i skolan till nätmiljön. Det är också viktigt, kanske ännu viktigare än annars, att de uppmuntras att delta, både av lärare och klasskamrater.

Lärarens roll är dock mycket viktig även vid grupparbete, i synnerhet i en distansmiljö, för att underlätta samarbete och aktivt lärande. Det finns dock några stora skillnader mellan hur man möjliggör ett aktivt lärande i grupp i ett klassrum och online. Gruppdiskussioner fungerar bäst när eleverna känner sig bekväma med de andra gruppmedlemmarna, så det rekommenderas att man inte ändrar sammansättningen av grupperna för ofta.

Är det svårt att plugga på distans

De menar att det är viktigt att även bedömningen inkluderar samarbete, till exempel att eleverna får arbeta gemensamt med bedömningsuppgifter, som därmed leder till sociala interaktioner och en ökad känsla av tillhörighet. Det långsammare sättet att interagera med eleverna kräver också tydligare instruktioner och struktur än en vanlig lektion, visar flera studier.

Detta framkommer i en engelsk studie av Laurillard som också visar att det som har förändrats med onlineundervisning är hur lärande aktiveras och hur eleverna motiveras. Att vara uppmärksam på hur man som lärare kommunicerar med eleverna är också i synnerhet viktigt enligt Garrison då det påverkar skapandet av en pålitlig, medkännande och uppmuntrande miljö för eleverna.

Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning. Lärare berättar om just den här svårigheten att skapa och underhålla klassgemenskapen, särskilt i onlinemiljöer. Forskaren Thomas med flera visar i sin studie att det är speciellt viktigt hur man lägger upp undervisningen och bedömningsaktiviteter så att de upprätthåller klassgemenskapen. Den här artikeln presenterar resultat av forskning.

Undervisning på nätet kan innebära att eleverna känner sig frånkopplade från sin klass och sin vanliga tillhörighet i undervisningen. Det är mycket svårare för onlineelever att visa sina lösningar för andra gruppmedlemmar och samtalet går trögare.

Detta för att dels visa att läraren finns där tillgänglig men dels för att inte påverka diskussionen och arbetet för mycket genom sin närvaro. Många lärare i gymnasiet och grundskolan har under Covidpandemin övergått till distansundervisning. Ett råd som Wildflower ger läraren utifrån sin forskning är att vara aktiv och besöka samtliga onlinegrupper regelbundet, men bara under en kort stund.

Förändringen är särskilt tydlig i förhållandet mellan lärare och elev och hur man främjar en känsla av tillhörighet hos eleverna. Eddy och Hogan fann i en studie att genom att förtydliga strukturen för arbetet förbättrade samtliga elever sina prestationer och det fungerade speciellt bra för andraspråkselever.

För att kunna öka det aktiva lärandet använder många lärare sig av möjligheterna att dela upp klassen i smågrupper, vilket finns i de mest populära konferensverktygen, exempelvis Teams och Zoom. Man måste vänta på sin tur och kroppsspråk och mimik är inte så tydliga. Därför måste eleverna få tydligare instruktioner än i en klassrumsmiljö och vara bättre förberedda för att kunna arbeta med sina uppgifter i onlinegruppen än under en vanlig lektion.

Trots att undervisningen sker i en ny miljö behöver vi påminnas om att lärande fortfarande sker på samma sätt, genom repetition, motivation och interaktion enligt Dewey, Piaget och Vygotsky, och att grunden för lärande inte har förändrats. Freeman menar också att just aktivt lärande ofta involverar någon form av arbete i grupp och att det främjar kritiskt tänkande.

I distansundervisning är det extra viktigt med tillit och gemenskap, vilket läraren kan skapa med mer medvetna aktiviteter och genom att ta en aktiv roll vid grupparbeten. Man kan använda chattfunktionen där läraren ställer en fråga som relaterar till undervisningen och eleverna skickar sitt svar. Läraren kan också dela in eleverna i grupper för att diskutera frågan och sedan får de redovisa sitt eller sina svar.

För att kunna utveckla detta, för de flesta ett nytt sätt att undervisa på, vill denna artikel påvisa vad som enligt forskning är viktigt att tänka på vid distansundervisning för att optimera lärandet. Fokus i texten ligger på elevers känsla av tillhörighet i klassen och undervisningen samt hur detta kan skapas i en undervisning på distans.

Läraren ställer till exempel en fråga eller ger en uppgift på Padlet, Kahoot, Whiteboard. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Ytterligare forskare, Thomas, Herbert och Teras, pekar på vikten av elevsamarbete och aktivt deltagande och menar att om man inte bygger en samhörighet i klassen kan det försvaga elevernas känsla av tillhörighet. I klassrummet kan en lärare dela ut till exempel ett arbetsblad direkt och eleverna visa sina svar både visuellt och muntligt för varandra och läraren.